Startsidan

2004-11-16

Med endokrinkirurgiska vardagsproblem som tema hölls ett symposium för ST-läkare under Kirurgveckan och salen fylldes glädjande till brädden. Refererande Joakim Hennings, Uppsala, hoppas att detta speglar ett framtida intresse för endokrinkirurgin hos landets blivande kirurgspecialister.

Symposiet anfördes av Ewa Lundgren och undertecknad från Uppsala tillsammans med Bo Wängberg från Göteborg och tanken var att skapa en insikt om den breda verksamhet som endokrinkirurgin kan erbjuda.

Falldiskussioner

1. Stor struma
Ewa Lundgren inledde med att belysa problemet med större strumor, dess utredning och behandling – ett mycket vanligt fall på mottagningarna och som, i samband med akuta andningsbesvär, även kan bli mer akut. Stor symtomgivande struma framför allt med intrathorakal utbredning bör och kan opereras med liten morbiditet även hos äldre patienter. CT bör göras om det finns misstanke på komponent i thorax. En liten oenighet förelåg i panelen om huruvida det är nödvändigt med cytologi vid en klinisk multinodös struma som ändå ska opereras. Tekniktips förmedlades och det poängterades att de flesta stora, även intrathorakalt neddoppande, strumor kan opereras med ett enkelt kragsnitt. Dock ska man inte dra sig för sternotomi om det krävs för att göra en säker operation. Detta fick illustera en vanlig åkomma som kan kräva viss thoraxkirurgi stundom.

Större struma utplockad.

 
2. Carcinoidtumör som ileusorsak
Därefter gav Bo Wängberg tips om hur man som jour/bakjour kan tänka och handla om man i nattmörkret stöter på en carcinoidtumör som ileusorsak. Kontentan var att man inte bör göra mer än att lösa ileusproblemet, ta px för diagnos samt ha carcinoiddiagnosen i huvudet med tanke på den goda långtidsöverlevnaden, trots spridd sjukdom, och inte avfärda det som inoperabel cancer UNS. Slutgiltig operation bör dock göras på enhet med vana och under somatostatinskydd för att undvika hormonutsvämning med vansklig cirkulationspåverkan och flush. Medi­cinsk behandling bör skötas av enhet med specialintresse för onkologisk endokrinologi för bästa resultat.

3. Adrenala incidentalom
Slutligen togs adrenala incidentalom upp. Detta är ett synnerligen vanligt röntgenbifynd som kräver en rationell handlingsplan. Än så länge får storlek över 3–4 cm, hormonproduktion och tillväxt vid kontroll (efter 3-6, 12 och 24 månader) gälla som operationsindikationer, men studier för att kunna förkorta och förenkla handläggningen behövs och pågår.

Högersidigt incidentalom.

 
Sista kvarvarande allmänkirurgin?
Sammanfattningsvis gavs således en exposé över endokrinkirurgin som den ”sista kvarvarande allmänkirurgin” med inslag av såväl, hals-, buk- som thoraxingrepp på repertoaren. Ovanstående kombinerat med möjligheter till och stark tradition av forskning för den som så önskar gör, förhoppningsvis, endokrinkirurgin till en attraktiv nisch erbjudande unika möjligheter till diagnostik och behandling samt samarbete med kringliggande specialiteter som medicinsk endokrinologi och endokrinonkologi.

Bakjourskompetens och kombinationer med endokrinkirurgisk subspecialitet
Man diskuterade även kompetensbredden för bakjourstjänst och den kombination av endokrinkirurgi och annan subspecialitet som ofta behövs utanför universitetsklinikerna. Där var panelen enig om att personliga preferenser måste få råda. Det vore kanske väl så naturligt med en kombination av endokrinkirurgi och övre abdominell eller kolorektal kirurgi för att behålla kompetensbredd, som kombinationen med bröstkirurgi, som det nu av praktiska skäl många gånger blir.

Avslutningsvis kunde vi glädjas åt att endast en av de hundra åhörarna på allmän fråga inte hade endokrinkirurgi som sitt förstahandsval efter symposiet – vi hoppas att detta håller i sig!